Jim Sinclair: Don’t Mourn for us

Jim Sinclair föddes 1940, lever i USA, är icke-binär, och autist. Sinclair var med och grundade autist-organisationen Autism Network International (ANI) 1992 och ledde de amerikanska autistlägren Autreat 1999 till 2013.

Den viktiga texten Don’t Mourn for us skrev Sinclair redan 1993. Den riktar sig till föräldrar, men skall även läsas av autister och autism-personal. Det engelska originalet finns på: http://www.autreat.com/dont_mourn.html och går att skriva ut på tre A4-sidor. Texten består av fyra avsnitt som sammanfattas kort här. Allt inom citattecken nedan är mina översättningar från texten.

”Sörj oss inte”
Det första avsnittet står direkt under textens huvudrubrik. Huvudbudskapet är att föräldrar inte skall fastna i att sörja det autistiska barn de fått. Utan om så behövs sörja det icke-autistiska barn de hade förväntat sig.

”Autism är inte ett bihang”
Detta avsnitt måste läsas och läras av alla som sysslar med autism! Dess huvudbudskap är att det inte går att separera personen från autismen. Och att skada uppstår om föräldrar eller andra försöker göra detta omöjliga. ”Autism är inte något som en person har, eller ett ’skal’ som en person är fångad inuti. Det finns inget normalt barn gömt bakom autism. Autism är ett sätt att vara.” När någon är emot autismen utan att inse att den är del av personen blir följderna negativa: ”När föräldrar säger: ’Jag önskar att mitt barn inte hade autism.’, är vad de verkligen förmedlar: ’Jag önskar att mitt autistiska barn inte existerade, och jag hade ett annat (icke-autistiskt) barn i stället.’ ”

”Autism är inte en ogenomtränglig mur”
Det kräver mer arbete att kommunicera med någon som är olik en själv. Men de stora problemen uppkommer när föräldrar utgår från att det finns en gemensam grund felaktigt. Autister är annorlunda. ”Om du försöker framtvinga vad du anser är normalt, så kommer resultatet bli frustration, besvikelse, förbittring, och kanske till och med ilska och hat.” Och när autister tillbringar hela livet med att kommunicera med folk som är olika dem, så borde omgivningen klara att göra det lite ibland.

”Autism är inte döden”
Det sista långa avsnittet handlar om föräldrars sörjande. Sorgen kan vara mycket reell, men det handlar inte om autism, skriver Sinclair. ”Sörj om du behöver, sörj dina förlorade drömmar. Men sörj inte oss. Vi är levande. Vi är verkliga.” Sinclair skriver också att autism­-organisationer inte bör syssla med ”sorgen över det som aldrig fanns”, utan i stället ”utforska det som finns.”

Torbjörn Andersson, tor@autist.se
2021-10-31